Hemma
Vissa saker har föräldrar rätt att bestämma om för sina barn – för att se till att barnet får den uppfostran och utveckling som behövs. Men du som barn har också rättigheter som dina föräldrar och andra vuxna ska respektera och hjälpa dig med, även hemma.
Rätt till trygghet och utveckling
Du har rätt till trygghet och en god fostran. God fostran betyder bland annat att du ska få råd, stöd och ha någon som bryr sig om dig. Du har också rätt att behandlas med respekt. Ingen får slå dig eller göra saker som får dig att må dåligt. Ingen får straffa dig eller ställa orimliga krav, säga taskiga saker, håna eller hota dig. Du har också rätt att leva på ett sätt som ger dig möjlighet att utvecklas som person: fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Dina föräldrar har huvudansvaret för detta, men om de behöver stöd ska de få det. Om det behövs ska samhället hjälpa till så att du får bostad, mat och kläder.
Rätt till din familj
Du har rätt att veta vem du är och vilka som är dina föräldrar. Du har rätt att bo med dina föräldrar, förutom när det är bäst för dig att inte bo med dina föräldrar, till exempel för att dina föräldrar inte klarar av att ta bra hand om dig. Om du inte kan bo med dina föräldrar har du rätt att bo med en annan familj. Om dina föräldrar skiljer sig eller bor i olika länder har du fortfarande rätt att träffa och umgås med båda dina föräldrar. Ett undantag är när det är bäst för dig att inte träffa en förälder, till exempel för att föräldern inte klarar av att ta hand om dig eller beter sig illa. Om du kommit som ensamt flyktingbarn till Sverige har du rätt att få hjälp att hitta dina föräldrar och återförenas med dem.
Rätt att uttrycka åsikter och få din vilja beaktad
Dina föräldrar har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör dig. Men ju äldre du är och ju mer du utvecklas desto mer måste föräldrarna ta hänsyn till vad du har för tankar och åsikter. Om en myndighet, till exempel socialtjänsten eller en domstol, ska besluta i en fråga som rör dig måste myndigheten ta hänsyn till vad som är bäst för dig. Du har rätt att uttrycka dina tankar och åsikter innan myndigheten tar beslut. Ju äldre och mognare du är, desto mer måste myndigheterna utgå från vad du vill när de fattar beslut.
Rätt till privatliv
Ditt privatliv måste respekteras – det betyder till exempel att ingen får läsa dina brev, meddelanden eller din dagbok om du inte vill. Vad du har på din telefon, till exempel vad du skriver och delar med kompisar i olika appar, tillhör också ditt privatliv. Du har rätt att få ha det för dig själv, så länge det inte skadar dig själv eller någon annan.
Rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
Du har rätt att säga vad du tycker i alla frågor som rör dig. Du har rätt att söka efter, ta emot och sprida information och tankar. Du har också rätt att tänka och känna vad du vill utan att någon annan får bestämma över dina tankar. Du har rätt att tillhöra vilken religion du vill, eller ingen religion alls. Dina föräldrar får vägleda dig, men de får inte bestämma vad du ska tänka eller tro.
Rätt att slippa trakasserier, kränkningar och mobbning – till exempel på nätet
Du har rätt att slippa trakasserier, kränkningar och mobbning i skolan. Trakasserier, kränkningar och mobbning som sker bland elever på en skola är skolans ansvar, även om det händer efter skoltid eller på nätet. Ibland är kränkningar som sker så allvarliga att de räknas som ett brott. I så fall är det polisen som ska utreda brottet.
Var kan jag få hjälp och stöd?
Om du har det jobbigt hemma, utsätts för mobbning och kränkningar, till exempel på nätet, eller behöver stöd och hjälp i din hemsituation är du viktigt att du berättar det.
Om du befinner dig i en akut situation (till exempel att du har blivit slagen eller känner dig hotad) och behöver hjälp direkt: ring 112.
Om du mår psykiskt dåligt kan du kontakta barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För att hitta din närmsta BUP-mottagning kan du gå in på din regions hemsida eller söka via 1177 Vårdguiden. Du som är barn kan läsa mer om BUP på Våga berätta.
Anmäl trakasserier till Diskrimineringsombudsmannen, DO eller en antidiskrimineringsbyrå. Om elever på din skola utsätter dig för sexuella trakasserier eller trakasserier som har koppling till kön, etnicitet (till exempel din hudfärg eller ursprung), religion, sexuell läggning, könsidentitet (till exempel att vara trans eller icke-binär), funktionsnedsättning eller ålder, utanför skoltid har skolan fortfarande ett ansvar att få det att sluta. Du kan prata med någon på skolan, och om det inte hjälper kan du anmäla till DO, eller kontakta en antidiskrimineringsbyrå för gratis råd och stöd.
Ta hjälp av en vuxen! Har du en vuxen i din närhet som du litar på kan det vara bra att prata med den – det kan vara en förälder, lärare, släkting eller tränare. Du kan också vända dig till en skolsköterska, skolkurator eller skolpsykolog om du mår dåligt och behöver prata. De är vana att prata med barn och unga i olika situationer.
Om du mår dåligt och behöver någon att prata med kan du också besöka en ungdomsmottagning (UMO). Du kan gå dit utan att berätta för dina föräldrar om du inte vill att de ska veta. Du kan läsa mer om vad UMO kan hjälpa till med och hitta din närmsta mottagning på UMO.se
Anmäl brott till polisen. I vissa fall är kränkningar man utsätts för så allvarliga att de är brottsliga. Om du tror att du har blivit utsatt för ett brott – på nätet eller någon annanstans – är det viktigt att du polisanmäler det. Du gör en polisanmälan genom att ringa polisen på 114 14. Du kan också läsa mer om vad som är brottsligt och vad som händer vid en polisanmälan på jagvillveta.se
Om du inte har det bra hemma kan du vända dig till socialtjänsten i din kommun. Kontaktuppgifter till socialtjänsten finns på din kommuns hemsida. Du kan läsa mer om vad socialtjänsten kan hjälpa till med och vilka rättigheter du har på Koll på soc
Anmäl kränkningar och mobbning till Barn- och elevombudet, BEO. Om elever på din skola utsätter dig för kränkningar och mobbning utanför skoltid har skolan fortfarande ett ansvar att få det att sluta. Du kan prata med någon på skolan, och om det inte hjälper kan du anmäla till BEO.
Läs mer om vad du kan göra om du blivit utsatt för kränkningar på nätet på UMO:s hemsida eller på Kränkt.se
Vill du prata anonymt med någon om hur du har det hemma?
Du kan ringa, mejla eller chatta med vuxna på BRIS, telefonnummer 116 111.
Du kan chatta med unga på Jourhavande kompis
Du kan chatta med unga och vuxna på Killar.se
Du kan ringa och chatta med unga och vuxna på tjejjourerna ROKS och Unizon
För dig som är döv eller hörselskadad och vill få stöd eller ställa frågor på svenska, skriven svenska eller teckenspråk finns Barn- och Ungdomsjour på Teckenspråk, BOUJT
Om du mår psykiskt dåligt kan du få stöd hos Tilia
Har du frågor om hedersrelaterat våld och förtryck kan du chatta med vuxna på Kärleken är fri.
Känner du dig begränsad av din familj eller din släkt kan du få stöd och hjälp från TRIS (Tjejers rätt i samhället)
Har du en förälder som mår dåligt, missbrukar eller är våldsam och vill du prata med en annan vuxen om det? Då kan du kan chatta med vuxna på Maskrosbarn
Har du varit med om ett brott, blivit vittne till ett brott eller känner någon som blivit utsatt för ett brott kan du få stöd från Brottsofferjouren. Du behöver inte ha polisanmält något för att få stöd.
Malmö mot Diskriminering
Antidiskrimineringsbyrån väst
Copyright © Alla rättigheter förbehållna